Permis

Bertil blir piggare för varje dag. Det är så otroligt skönt att se.
Det finns inget stopp i någon del av tarmkanalen, så kräkningarna beror inte på det. Dom har nästan helt upphört nu när han blir starkare. Han får näringsdropp med regelbundenhet. Nu har det varit en påse varje natt för att han skall kunna komma hem lite.
Igår hämtade jag honom efter lunch. Jag var ju på Veras och fikade som vanligt. Vi åkte direkt han ätit, vilket kanske var dumt. Hela middagen kom upp ungefär vid Grimetons kyrka. Han mår ju inte illa efteråt som tur är, så när vi kommit hem fick han lite mellanmål för att kompensera. Det gick bra och han fick behålla det. Han tittade på fotboll, Arsenal spelade, medan jag städade.
Bertil ville sova på sjukhuset, så jag skjutsade tillbaka honom lagom till kvällsmat. Jag bara lämnade honom där, eftersom vi var bortbjudna på kvällen och jag beslutat att gå dit på egen hand.
Jag var hos Classe och Yvonne på kvällen och vi hade jättetrevligt och fick god mat.
Idag hade vi bestämt att jag skulle servera Bertil söndagsmiddag så jag åkte upp efter jag varit på ett cirkelgym pass. Vasaloppet var precis på målgång då, så vi väntade tills vi fick se vem som vann.
Den här gången gick hembesöket utan kräkningar. Vi åt middag, duschade och mamma och pappa var här och fikade. Vi hann med att titta på en del skidskytte också.
Jag tror Bertil känner sig lite osäker för att sova här hemma så han ville åka tillbaka och sova. Jag skjutsade tillbaka honom till kvällsmaten. Efter maten kom Anders och Ann och hälsade på, så då åkte jag hem till Sigge.
Han verkar pigg och äter ordentligt, men han har väldigt svullna och tunga ben, som gör att han svårt att resa sig och röra sig. Detta beror på att hans kropp har väldigt ont om äggviteämnen. Detta tillför dom nu i näringsdroppet, så det skall förhoppningsvis bli bättre. Jag vill ha hem honom snart.
Imorgon ska jag åka upp så jag är med när doktorn går ronden, så får jag höra vad han säger. Bertil har lite svårt att komma ihåg vad han har sagt. Ringer också arbetsterapeuten imorgon och ser till att vi får lite mer hjälpmedel här hemma, så hoppas jag att Bertil känner sig trygg i att komma hem.
Jag har slutat jobba också för att finnas här för honom. Det känns bra.