Bundestag

Vi kom upp i riksdagshuset till sist igår kväll. Vi tar det från början. Jag försökte boka platser åt oss på internet på morgonen, men något var fel på sidan, så jag kom aldrig vidare, Vi bad också om hjälp i receptionen, men dom stötte på samma problem, så vi la ner det just då.
Vi beslöt att åka till Postamer platz. Där har dom en hög kontorsbyggnad som har en utsiktsplattform på

Brandenburger tor från ovan.

taket. Dit upp går Europas snabbaste hiss, och förhoppningsvis skulle det inte vara två timmars kö. Där var ingen kö alls. Vi var på plats precis när dom öppnade och var bland dom första upp. Det var utomhus, så det var rigorösa galler förstås. Det blåste lite också, men det var en häftig utsikt över staden. Där uppe fans också en utställning om hur Potstamer platz förändrats under årens lopp. Från en plats med fina hus, som blev totalt sönderbombad under kriget, till en död zon, när muren gick rakt igenom. Alla hus (nästan) som står där i dag har kommit till efter att muren föll. På 90-talet var detta Europas största byggarbetsplats. Nu är det återigen en plats med spektakulära hus, som naturligtvis är väldig annorlunda från dom som stod här på 30-talet.

Från Potstamer platz tog vi buss och spårvagn till Hackescher markt. Ett trevligt torg där massor av restauranger är inhysta i arkaderna under järnvägsbron. Där blev det currywurst till lunch. Där fanns massor med uteserveringar, men det var lite för kallt för att det skulle vara skönt att sitta där.
Efter det gick våra åsikter isär om vad vi skulle göra. Det slutade med att Gunnar gick på ett DDR-museum och vi andra tog en promenad längs Unter den Linden för att göra ännu ett försök att boka inträde till riksdagshuset. Det var ca 2 km promenad och det var fler än vi som flanerade längs den gatan.
Givetvis var där kö idag också. Vi beslöt att turas om i kön, medan resten satt på det närbelägna caféet och fikade. Kön gick väldigt fort, så det var nästan bara Ulla som hann stå där. Kl 21.30 fick vi komma in. Vi bokade ett bord på en närbelägen restaurang och tog sedan bussen tillbaka till hotellet.

Brandenburger tor från riksdagshuset.

Det fick ju bli en rätt så tidig kväll, så vi inte skulle missa insläppet på riksdagen. Man var tvungen att vara där 15 minuter innan för säkerhetskontroll.
Maten var god, som vi fick och det gick rätt fort. Vi hann med efterrätt också innan vi drog oss bort mot huset med den spektakulära glaskupolen.
Säkerhetskontrollen var värre än på flygplatsen. Dom prickade av oss på en lista, granskade passen och kontrollerade oss och väskor med flygplatsutrustning. Väl inne i huset fick vi passera genom en säkerhetssluss, där en dörr öppnades av vakter först när den bakom oss var stängd. Nu var vi inne. Där inne fick vi en audioguide som guidade oss uppför den spiralformade rampen i glaskupolen. Guiden var sensorstyrd, så den kände av var jag befann mig och pratade om dom sakerna som jag faktiskt såg just då. Häftigt! Eftersom det var mörkt, såg vi inte allt som utpekades, men vi hade sett byggnaderna i dagsljus innan så vi visste vad han pratade om. Promenaden upp och ner i kupolen tog en dryg halvtimme, och var väl värd väntan och de rigorösa säkerhetsanordningar.
När vi kom ut igen tog vi bussen "hem". I hotellbaren var det lördagskväll. Vi lyckades hitta ett bord, så vi fick en kvällsöl vi också.