Små steg

I veckan har jag tagit en del små steg för att gå vidare. Jag börjar med lite i taget, så jag hinner med att bearbeta. Jag var på banken i torsdags för att skriva på Bertils deklaration. Stefan hjälpte mig med en del andra saker också. Jag är glad att jag har honom. Bertil och jag var inne på ett tag att byta bank. Nu är jag glad att det inte genomfördes, det hade nog känts jobbigt nu. Jag tycker i alla fall att jag känner Stefan lite. Efteråt var jag hos Bertils mamma med minnesalbumet. Jag behövde hjälp att reda ut vem alla de var som satt in pengar i minnesfonder. Där var 41 stycken gåvor och många av personerna visste jag inte vem de var. Med gemensamma ansträngningar listade vi nog ut alla utom en. Jag är också otroligt glad att alla dessa pengar hamnade i bra händer och inte bara i blommor som skulle kastas sedan. Bertil hade varit nöjd. Hann också med en timme i simbassängen den eftermiddagen. När jag kom hem klarade jag faktiskt av att rensa lite bland kläder som Bertil haft i trädgården och på jobbet. Kändes inte så känslomässigt. Jag tvättar det och lägger i en säck, så får jag se när jag kan ge bort det.
Jag tog också kontakt via mail med Varbergs filatelistförening och Getteröbåtarna. Den ena frågade jag om dom kunde tänka sig att ta hand om Bertils frimärkssamling och dom andra vill jag ha hjälp av med urnsättningen. Ni får själva lista ut vem som skall göra vad.
Det går jättebra att jobba, och nu i slutet på veckan när det varit så fint väder är det ett underbart jobb man har.
Igår jobbade jag till halv fem och sedan var Mariann och jag på cirkelgym. Jag vet att det kanske verkar lite hysteriskt att jag tränar varje dag, men just nu känns det precis rätt. Det går säkert över.
När jag kom hem hade jag fått svar. Filatelisterna vill gärna hjälpa mig att ta hand om Bertils frimärkssamling. Dom trodde att det kunde vara något litet värde i den också, men dom ville se den först. Jag skall åka och lämna den till ordföranden en dag. För mig är det inte väsentligt att få pengar för den. Jag vet bara att Bertil ville att den skulle komma till någon som får glädje av den.
Getteröbåtarna vill gärna hjälpa mig med urnsättningen. Jag vill göra det utanför Galtabäck (det måste vara 500 m från kust), för Bertil sa alltid att han gått på simskola där. Det var därför han inte kunde simma sa han. Var väl iskallt i vattnet förstås. Jag vill givetvis att det skall vara fint väder. Det skall ju bli ett minne. Jag ser framför mig en kväll med solnedgång i ett spegelblankt hav. Dom ville att vi bestämde ett datum, så ändrar vi det om vädret blir dåligt. Jag skall bara prata med Ulla och Birgitta, så dom säkert kan, om dom nu skall vittna. Skepparn på båten kan i och för sig vittna, men jag vill nog ha några nära och kära med. Båten tar 12 personer, så jag kan säkert få ihop ett gäng.
Nu skall jag premiärstarta grillen. Inger och Anki kommer hit på en bit mat.