Valborg

Det är som vilken måndag som helst för Sigge och mig. Det är skönt. Bertil och jag hade inga traditioner denna helgen, så allt går sin gilla gång. Jag har jobbat som vanligt (inte så många barn, dock). Sedan var jag i Veddige och badade med Therese. Det var vi och en farbror som simmade duktigt, som tog sig inomhus denna dagen.
Det enda som hände idag var att min bil har gått exakt 1000 mil (slog om när jag passerade Valinge på väg hem). Snart dags för första servicen alltså.

Igår hade jag afternoon tea här hemma. Jag hade bakat och stått i. Det var riktigt roligt. Det var länge sedan jag gjorde. Det blev sandwichar, scones och kakor enligt den engelska traditionen.
Jag hann också vara i trädgården lite. Jag planterade i krukor och drog maskrosor (igen). Jag grillade också några hamburgare på den nya grillen. Det gick bra med 8 stycken. Jag tycker det är skönt att ha färdiga i frysen.
Igår kom också en karl hem till mig som ville köpa Bertils frimärken. Jag fick bara ett par hundra för dom, men det viktigaste var ju att dom inte gick i soporna. Han var nästan mer intresserad av viktminskningstips (jag har ett före och ett efter kort på min anslagstavla som en påminnelse). Jag fick nästan fösa ut honom. Jag hade ju gäster.
I veckan har jag köpt mig en vandringsresa till Saalbach i sommar. Jag vet att Ewa (kuratorn) säger att jag inte skall ligga för långt fram i planeringen, men jag tror inte det gäller saker som känns bra att göra.
Jag skall bo på hotell med spa, och vandra med guide i grupp. Arrangören säger att alla deras resenärer är i min ålder och många reser ensamma, så jag hoppas det skall bli bra. Jag tror det vill säga.
Bertil var aldrig mycket för att älga i berg eller att bada i spa. Det känns bättre att planera för saker som han inte ville göra. London har jag svårt, tänka mig att åka till i nuläget. Hoppas det går över, för jag, precis som Bertil, älskar det staden.

Friskis & Svettis

Tur jag har Friskis & Svettis. Där tillbringar jag alltmer tid. I veckan har det varit lite dåligt med träningen. Jag har jobbat till halv sex två dagar och i onsdags hade vi möte på jobbet. Nu har jag i alla fall kommit därifrån precis. Dom byter datasystem nu i veckan så alla vi som sitter i receptionen fick en kurs i det nya. Det var inte så krångligt. Inte för mig som är lite datavan i alla fall. Tanten som står före mig på söndagar brukar däremot ha 20 postitlappar klistrade på disken när jag kommer, som jag skall reda ut åt henne. Nästa vecka blir det väl 40 kanske.
Vi fick också lära oss hur hjärtstartaren fungerar, samt en genomgång av utrymningsvägar och brandsläckarplaceringar i händelse av brand. Vi var ute på parkeringen och släckte lite bränder. Jag tyckte han var farligt nära min bil, men den klarade sig.
Efteråt bjöd dom på lite mat och vin, för dom som inte hade sin bil på parkeringen. Det var rätt så trevligt. Det hela började klockan tre, men jag var där klockan två och körde ett cirkelgympass på egen hand. Där finns ju lampa i salen som lyser grönt i 45 sekunder och rött i 7 sekunder, så man kan få det nästan som man har ledare där. Jag blev lika svett som när Micke står där och skriker på mig, så jag tog ut mig ändå.
På förmiddagen var jag i stan. Köpte lite nya blommor för krukorna har vissnat (det som blev kvar efter rådjuren slaktat mina penséer). Hann inte plantera, så det får bli i morgon.
Imorgon skall jag ha gäster på afternoon tea kl 17, så dom timmarna jag var hemma kokte jag vispgrädde till clottet cream. Det skall koka i vattenbad i 1½ timme. Jag provade i går i en glasskål, men den exploderade efter bara några minuter, så det gick i stöpet. Idag körde jag i en rostfri bunke.
Igår premiärgrillade jag också i min nya grill. Det gick bra. Jag var nog lite snål med kolet, men det var tunna köttbitar så det gick ändå.
Klippe går också så fint här ute, och gräsmattan ser redan välklippt ut. Jag kan nog dra ner lite på gångtiden redan nu. Nu ser man också hur många maskrosor det finns i gräsmattan, trots att jag drog en hel spann i söndags. Får nog ut med uppdragaren igen.
Sigge har börjat springa ut på natten, så nu tycker nog han att vi har kommit till någon sorts normaltillvaro. Undrar när jag skall tycka det?
Jag försöker i alla fall gå vidare. Nu är det snart Valborg och första maj, men det är ingen helg som jag förknippar med någon tradition, så jag hoppas det skall gå bra. Jag skall jobba och träffa Theres på Valborg som vilken måndag som helst, och på tisdag har jag tagit ett pass i receptionen på Friskis & Svettis, så då blir det väl lite träning.
Cykeln är nyservad också, så jag får väl ut och provcykla någon dag.

Bra dagar, dåliga dagar

Det skiftar verkligen hur jag mår. Lördagen och faktiskt hela förra veckan var riktigt bra. Det är ibland så till och med att jag får dåligt samvete, för att jag faktiskt känner att jag har det bra och att jag många gånger har trevligt och inte tänker så mycket på att jag sörjer.
Men så är det andra dagar när det är precis tvärt om. I söndags var det så. Det var dåligt redan när jag vaknade. Jag kände mig väldigt ensam. Jag vet att jag kan få sällskap närhelst jag vill. Jag har väldigt många vänner som både kan komma hit och som jag kan åka till. Men det är ju inte det jag vill. Jag vill vara tillsammans med Bertil. Jag saknar honom. Vi kunde sitta vid varsin dator en halv söndag, men det var ändå fantastiskt att vara tillsammans.
Jag beslutade för länge sedan att jag skulle sätta lite potatis i år. Det hade Bertil velat. Potatislandet var viktigt för honom.
Det gjorde jag i söndags när jag kände mig rastlös. Det var jättejobbigt. Ja, inte på det sättet att det var tungt att gräva, utan på det sättet, att jag hela tiden tänkte på att detta skulle han ha gjort. Jag gav i alla fall inte upp, så nu ligger dom där i jorden.
På kvällen var jag på Friskis & Svettis, och det är faktiskt det jobbigaste jag gör. Ja inte att vara där i receptionen, för det var Bertil aldrig delaktig i, utan att köra hem. Han väntar inte på mig där med kaffe och en engelsk deckare och det är otroligt tungt.

Snygg va?

Igår var det vardag igen och det känns bättre. Det går sin gilla gång på jobbet, och det är roligt att jobba. Igår var det bad i Veddige som vanligt. Jag åkte in på Karlssons och köpte mig en ny grill. Jag behöver det, den gamla är sönder. Har bestämt mig för att satsa på två. En stor, när jag har gäster och en liten till mig själv. Det var den lilla jag köpte.
Efter det var jag hos Ulla och fikade, för hon fyllde år.
Idag jobbade jag sent. Sedan var jag en sväng på gymet. Det var fint väder när jag ätit, så jag gick ut och försökte starta Klippe. Jag tror faktiskt att jag fick ihop det. Jag kom ihåg koden och det stod i alla fall i displayen att han laddade batteriet. Får se när jag kommer hem i morgon om han varit ute och klippt. Skruvade också ihop grillen. Hoppas det blir väder så jag kan provgrilla i helgen.

Helg igen

Helgerna är ju lite jobbiga, men denna känns än så länge rätt bra. Har varit igång mycket idag förstås. Cyklade in till stan, eftersom jag skulle lämna cykeln på verkstaden. Hann med lite affärer efter fikat eftersom bussen hem inte gick förrän klockan ett.

I eftermiddag har Mariann och jag övningsvandrat. Vi var i Åkulla och gick den långa slingan som är 9,3 km. Vi hade fika med oss, och fick en härligt tur på drygt två och en halv timme. Kommer nog att sova gott i natt.
Sover ju som sagt rätt bra på nätterna nu. Det var bara natten till den 18de som jag hade lite problem. Hade svårt att somna. sedan vaknade jag vid tre. Det var ju den tiden som Bertil gick bort. Vet inte om det var orsaken, för det var inte dom tankarna som snurrade i mitt huvud, när jag låg vaken. Men det var väl något undermedvetet kanske.
Igår var det städdag. Jag fuskade lite för jag jobbade länge och var hemma rätt sent. Övervåningen är jag ju inte så mycket på, just nu, så det blev bara en dammsugning däruppe. Katten fäller rätt så mycket.

Sigge äter tårta!

Katten fyllde förresten år i torsdags. 13 år blev han. Jag gjorde en tårta på keso och tonfiskpastej. Det var gott, tyckte Sigge.
I torsdags var jag också iväg med frimärkena. Dom var inte värda något. Kanske typ 500 kronor, men han rekommenderade någon i Åskloster som handlar med frimärken, alla sorter. Har försökt ringa, men fick inte tag på honom.
Lämnade också in ringen den dagen. Det blir ett hjärta av den. Tittade också på guldkedjor till, men 6000:-. Hm.
I och för sig känner jag mig rik just nu. Omställningspensionen kommer in på mitt konto på måndag, och bägge livförsäkringarna kommer att falla ut. Dom pengarna kommer in på mitt konto om någon vecka. Det är nästan så man får lite ångest för det. Så mycket pengar. Jag skall ha dom till att lösa lånen på huset, men det kan jag väl inte göra förrän bouppteckningen är klar. Får väl stoppa undan dom på något bra konto så länge.

En månad sedan

I natt är det en månad sedan jag satt på sjukhuset och höll Bertil i handen när han tog sitt sista andetag. Tiden går otroligt fort. Vanliga dagar går för det mesta bra nu, det är på helgerna det blir lite extra jobbigt. Jag försöker hålla mig sysselsatt och det går ganska bra.
Jag försöker göra saker som Bertil inte ville vara med på. Att göra sådant som Bertil gärna var med på känns inte OK ännu. Jag har tagit fram min cykel och provcyklat. Den har inte varit framme på några år, så den var lite ringrostig. Skall lämna den på verkstad på lördag.
Mariann och jag har också bokat en vandringstur i Bohuslän över midsommar. Vi skall gå med dagspackning och sova på pensionat. Passar mig perfekt. Mariann, som nyss var på Killimanjaro, hade nog gärna burit en stor ryggsäck, men hon kan säkert anpassa sig.
Samtidigt försöker jag också göra saker som Bertil hade tyckt om att jag gjorde. Därför fortsätter jag att föra kassabok över mina utgifter. Det går väldigt bra med Bertils fina excelark. Jag vattnar också blommorna varje måndag och torsdag, precis som Bertil alltid gjorde. Än så länge växer och frodas dom allihop. Varannan fredag är det städdag. Det var viktigt för Bertil och jag försöker hålla fast vid det. Jag dammsuger inte lika noga som han gjorde, men det blir rent ändå.
Det känns som jag fortsätter i hans fotspår och jag mår bra av det. Ibland får jag nästan lite dåligt samvete, för att jag mår bra. Det har bara gått en månad och stundtals känns det som jag inte sörjer utan bara gläds åt de fina minnen jag har av Bertil. Fast visst sörjer jag hela tiden, långt inne i mig, även om jag inte gråter. Jag sover också bra nästan alla nätter. Visst händer det att jag vaknar och ligger och ältar, men dom stunderna är alltmer sällsynta.
I söndags var jag hos Ulla på middag och då löste Gunnar problemet med den givaren vi inte visste vem det var, i minnesalbumet.
Jag gödslade också gräsmattan. Hade funderingar på att ta ut Klippe i helgen, men i natt har det haglat, så jag vet inte.
Jag städade bland Bertils saker med. Jag klippte kreditkorten bland annat. Mitt eget också som slutade fungera (jag har fått ett nytt). Körkort och pass kunde jag inte slänga, utan jag gjorde en tavla av dom. Tillsammans med medlemskorten i golfklubben och Arsenal Sweden. Hittade också en del gamla bilder på Bertil som förmodligen var pass och körkortsbilder. Dom fick följa med också. Bertil hade inte uppskattat den tavlan, men jag tycker den blev bra. Nu möter många upplagor av Bertil mig när jag stiger innanför dörren i hallen.
Idag har jag bokat dag med Getteröbåtarna, för urnsättningen. Torsdagen den 31 maj kl 17 åker vi ut på havet, under förutsättning att det är fint väder förstås.

Små steg

I veckan har jag tagit en del små steg för att gå vidare. Jag börjar med lite i taget, så jag hinner med att bearbeta. Jag var på banken i torsdags för att skriva på Bertils deklaration. Stefan hjälpte mig med en del andra saker också. Jag är glad att jag har honom. Bertil och jag var inne på ett tag att byta bank. Nu är jag glad att det inte genomfördes, det hade nog känts jobbigt nu. Jag tycker i alla fall att jag känner Stefan lite. Efteråt var jag hos Bertils mamma med minnesalbumet. Jag behövde hjälp att reda ut vem alla de var som satt in pengar i minnesfonder. Där var 41 stycken gåvor och många av personerna visste jag inte vem de var. Med gemensamma ansträngningar listade vi nog ut alla utom en. Jag är också otroligt glad att alla dessa pengar hamnade i bra händer och inte bara i blommor som skulle kastas sedan. Bertil hade varit nöjd. Hann också med en timme i simbassängen den eftermiddagen. När jag kom hem klarade jag faktiskt av att rensa lite bland kläder som Bertil haft i trädgården och på jobbet. Kändes inte så känslomässigt. Jag tvättar det och lägger i en säck, så får jag se när jag kan ge bort det.
Jag tog också kontakt via mail med Varbergs filatelistförening och Getteröbåtarna. Den ena frågade jag om dom kunde tänka sig att ta hand om Bertils frimärkssamling och dom andra vill jag ha hjälp av med urnsättningen. Ni får själva lista ut vem som skall göra vad.
Det går jättebra att jobba, och nu i slutet på veckan när det varit så fint väder är det ett underbart jobb man har.
Igår jobbade jag till halv fem och sedan var Mariann och jag på cirkelgym. Jag vet att det kanske verkar lite hysteriskt att jag tränar varje dag, men just nu känns det precis rätt. Det går säkert över.
När jag kom hem hade jag fått svar. Filatelisterna vill gärna hjälpa mig att ta hand om Bertils frimärkssamling. Dom trodde att det kunde vara något litet värde i den också, men dom ville se den först. Jag skall åka och lämna den till ordföranden en dag. För mig är det inte väsentligt att få pengar för den. Jag vet bara att Bertil ville att den skulle komma till någon som får glädje av den.
Getteröbåtarna vill gärna hjälpa mig med urnsättningen. Jag vill göra det utanför Galtabäck (det måste vara 500 m från kust), för Bertil sa alltid att han gått på simskola där. Det var därför han inte kunde simma sa han. Var väl iskallt i vattnet förstås. Jag vill givetvis att det skall vara fint väder. Det skall ju bli ett minne. Jag ser framför mig en kväll med solnedgång i ett spegelblankt hav. Dom ville att vi bestämde ett datum, så ändrar vi det om vädret blir dåligt. Jag skall bara prata med Ulla och Birgitta, så dom säkert kan, om dom nu skall vittna. Skepparn på båten kan i och för sig vittna, men jag vill nog ha några nära och kära med. Båten tar 12 personer, så jag kan säkert få ihop ett gäng.
Nu skall jag premiärstarta grillen. Inger och Anki kommer hit på en bit mat.

Papper, papper...

Det är mycket papper som skall vändas. Varje dag kommer nya brev hem i brevlådan som måste tas tag i. Igår fick jag alla intygen till livförsäkringen, så nu är det postat. Det fanns också en grupplivförsäkring på Bertils jobb. Junior var så snäll och kollade upp det, så nu är det också ifyllt, påskrivet och inskickat.
Idag var jag på begravningsbyrån och hämtade minnesalbumet. Beställde också en tackannons som kommer in på lördag. Jag har just suttit här och plockat in dom saker jag hade här hemma så allt är på samma ställe. Det har kommit in otroligt många gåvor till cancerfonden. Det är bra. Det hade Bertil uppskattat.
Sen var jag hos Gunnar guldsmed. Han hade ett jättefint hjärta som han kunde göra om ringen till. Helt anorlunda mot vad dom andra hade. Han ville ha 1540:- för det, så det får det bli. Hade inte ringen med mig, så jag får gå in med den en annan dag.
Jag har också varit och tränat idag. Cirkelgym. Förkylningen är nästan helt borta. Fuskade lite igår också faktiskt. Jag var på spinning fast jag snorade lite. Försökte ta det lugnt, men jag är inte så bra på det.
Det känns jobbigt när jag är på väg hem. Vill inte komma hem för tidigt. Men när jag kör upp på parkeringen och Sigge möter mig, så känns det jättebra. Han säger "kurr" och rullar sig på gången. Jag blir verkligen välkomnad. Vi går in och jag tar fram mat till oss båda. Jag tänder en brasa, sedan njuter vi av den hela kvällen. Då mår vi båda jättebra. Han har verkligen anpassat sig till dom nya tider som råder. Jag har ju varit borta 12-13 timmar om dagarna. Sigge är ändå så nöjd när jag kommer hem. Det kommer nog snart en tid när jag känner att jag kan åka hem lite tidigare.

Annandag påsk

Så var då påsken slut. Det är rätt skönt. Förhoppningsvis mår jag lite bättre när jag går in i vardagen igen. Idag har det varit rätt så bra. Sov bra inatt. Man blir trött av att sörja har jag läst, så det var kanske inte så konstigt. Det enda orosmomentet var att Sigge tvunget skulle sova i mina knäveck. På något sätt känns det tryggt att ha honom där, så han fick vara i fred. Men det blir ju lite stelt när man inte kan röra sig som man vill.
Vi hade planerat en utflykt till Skåne idag, men med sånt sketväder, var det ju inget kul.
Inger kom hit istället och vi åkte till SkoBoo. Hann en snabbis in på GeKås också.
Lunch åt vi i Alfshög. På Café Klockarebolet. Fantastiska danska smörrebröd. Jättehäftigt ställe. Frun målade tavlor också. Dom hängde på väggarna och var till salu. Många jättefina, men så stor plånbok hade vi inte med oss.
Ikväll har Sigge och jag varit ensamma. Han är så nöjd då. Vi sitter (Sigge ligger) i varsin fåtölj och värmer oss vid brasan.

Påskdagen

Jag visste att påsken skulle bli jobbig, men att det skulle bli idag som var jobbigast hade jag inte riktigt koll på. Bertil älskade påskdagen. Då åkte vi hem från Heiligenhafen med allt som vi köpt i bagaget. Han pratade på vägen hem om de whiskysorter han köpt och som vi skulle provsmaka när vi kom hem. Var det min vecka på Friskis som det är idag, provsmakade han någon sort redan när jag var borta, och sedan tog vi någon till när jag kommit hem, samtidigt som vi tittade på någon gammal repris av Morden i Midsomer.
Dom minnena vällde över mig redan när jag körde från Inger i morse. Jag sov över där eftersom det blev någon snaps igår kväll.
Så idag har jag gråtit och gråtit. Emellanåt har jag också varit förbannad. Varför blev det så här? Varför kunde vi inte fått många år till? Åtminstone en resa till ner till Tyskland. Rummet var redan bokat för i år också,
Min bror är i London och firar födelsedag. Jag SMSade till honom igår och grattade. Dom hade druckit en öl för Bertil på en pub.
Varför fick inte vi komma dit en sista gång? Varför fick inte Bertil chansen att se Arsenal slå Milan hemma? Han satt uppe en hel natt på Malta för dom biljetterna. Varför gick det så fort? Varför finns han inte mer?
Jag har så många varför, och inte kan jag få något svar på en enda av dom. Det gör så ont och jag är så ledsen.
Jag var i Linnarp och åt middag, men jag vill inte vara med andra människor idag. Jag vill vara hemma i huset och gråta i min ensamhet. Hur konstigt det än verkar, så känns det bäst.
Jag behövde få lite utlopp för min ilska, så jag gick ut i trädgården och klippte plommonträdet. Kan inte säga att jag visste vad jag gjorde, men det tror jag å andra sidan inte Bertil visste heller när han gjorde det. Jag gallrade i alla fall ut trädet lite. Röjde också lite sly vid komposten. När jag var och slängde det, kom en granne, som hade varit ute och gått. Hon såg att jag var ledsen och ville bjuda på kaffe, men nej, jag vill inte gråta tillsammans med någon idag och definitivt inte med folk jag knappt känner.

Igår efter jag varit på Veras städade jag i förrådet så jag fick in däcken till Lexusen. Passade också på att jordfräsa och slå i hallonstolparna.
När jag var på stan var jag inne på guldsmedsaffärerna. Vill göra om Bertils ring till ett halssmycke. Bara böja det till ett hjärta tror jag. Den ena affären ville ha 2900:- för det och den andra 1300:-. Då slog ju min misstänksamhet till. Hur kan det vara sådan prisskillnad? Jag har ringen med mig hem igen. Får väl fundera lite på det.
I fredags var det först poängpromenad. På eftermiddagen var jag på cirkelgym och hos Mariann på kvällen.
Nu har jag blivit så förkyld, så jag vågar inte träna. Det mår jag också dåligt av. Det är ju min livlina, just nu. Ikväll skall jag sitta i receptionen på Friskis & Svettis, så jag får väl åka in för bara det, annars brukar jag ju gympa innan.

Skärtorsdag

Jaha, så var det då påsk. Första påsken på tio år som jag kommer att vara hemma. För några dagar sedan trodde jag knappt att jag skulle klara det, men man anpassar sig.
Igår var jag på spinning efter jobbet och kom lagom hem för att mata mig själv och katten. Liten stund framför Tvn och sedan sängen. Just nu känns det som den bästa dygnsrytmen.
Idag slutade jag tidigt, men hade planerat ett späckat program. allt för att inte komma hem tidigt och titta på tomma möbler.
Först bytte jag däcken på Bertils bil. Tog med vinterdäcken. Får väl förvara dom här tills jag kan sälja bilen. Efter det var jag hos kuratorn. Det är jobbigt att gråta så mycket som jag gör hos henne, men efteråt blir det mycket bättre. Jag känner mig lugnare och starkare faktiskt. Hon tycker jag skall försöka gråta mycket någon gång på egen hand också. Det är bra, tydligen. Det är svårt bara. Jag försöker alltid sluta när jag börjar gråta här hemma i min ensamhet. Hon tyckte också att jag skulle försöka hålla ut lite vad gäller mina sömnproblem. Dom var rätt sunda, sa hon, och kommer nog att gå över. Trots allt får jag ju hyfsat med sömn, även om jag är vaken många gånger på en natt. Fick också tipset att försöka sluta stressa. Jag är redan stressad över saker som kanske händer i framtiden. Vad skall jag göra på min semester? Skall jag hålla kvar vid saker vi gjorde, typ grillfesten? Vad kommer att hända till jul? Ta en vecka i tagen var hennes råd. Planera inte för någonting. Känn efter hur det känns när jag kommer dit. Hur jag mår kommer att förändra sig hela tiden, så det räcker att fatta beslut som gäller några dagar i tagen. Kloka ord, men kanske inte så lätta att leva efter.
När jag hade gråtit färdigt där, åkte jag och gjorde en timme i simbassängen. Det är skönt och avstressande. Åkte till Inger och blev bjuden på kvällsmat och kom sedan hem lagom för att mata katten och se TV.
Pratade med Jan-Bertil i telefon. Han har samlat ihop tipsintresenter så vi är åtta nu igen. Det blir bra. Vi redde ut mailadresser och kontonummer, så han skall klara av att sköta det. Nu hoppas vi bara på en riktigt stor vinst.
Några brev kommer varje dag, som jag lägger i en hög till bouppteckningen. Idag fick jag ett krav på en faktura som Bertil lagt in för betalning i början på mars. Den förföll den 28 mars. Tydligen går inte sådana fakturor heller ut från hans konto. Herregud, man skall tänka på allt. En faktura på 99:-, har nu fått en påminelseavgift på 50:-. Tack för det!!

Jobb

Jaha så har man jobbat två dagar. Det går rätt bra. Jag försöker undvika att möta för många föräldrar samtidigt. Det räcker med en i taget. Eftersom jag har vikarien kvar, är det helt OK för mig att gå ifrån ett tag. Det påskpysslas ju en hel del nu också, och det är inte riktigt min grej. Idag var det så skönt att jag tog hälften av barnen med mig och gick till skogen. Där mår jag bra. Ikväll var det någon sammankomst där vi skulle föreläsa för varandra om hur man inkluderar alla barn. Det bestämde jag att jag inte behöver veta just nu. Jag sover så dåligt på nätterna att jag behöver koppla av i lugn och ro här hemma ikväll.
Igår stod jag nämligen och frös i två och en halv timme på Klafsare kulle - mitt emot radiostationen. Sedan var jag hos Bertils mamma på födelsedagskaffe.
Jag gick från jobbet en timme för tidigt och åkte till affären för att köpa saker vi behövde till påsklunch och fest på jobbet.
Nu har jag varit hemma ett tag. Tog en promenad på golfbanan. Lite mer frisk luft kanske kan hjälpa mot sömnlösheten.
Jag kan inte förstå hur man kan sakna en människa så mycket som jag saknar Bertil. Det gör så ont, framförallt på nätterna när jag ligger vaken. Idag drog jag också en fästing på Sigge. Det brukade vi göra tillsammans. Men Sigge sitter så snällt när man gör det, så det går bra ändå.
Fast ibland känns det som jag inte riktigt fattat att han aldrig mer kommer tillbaka. Även om jag satt bredvid honom när han slutade andas och jag var och såg honom på bårhuset, så är det ändå på något sätt ofattbart. Varför är man så konstig?

Helt vanlig helg!?

Livet går verkligen vidare.

Jag började lördagen som vanligt med en fika på Veras och en tripp på torget i det iskalla vädret. När jag åkte hem gick jag upp till kapellet och tittade på blommorna. Givetvis fick dom mig att börja gråta, men det skall ju vara nyttigt. På eftermiddagen gick mamma och jag en promenad. Den blev inte så lång, för Classe ringde och ville hjälpa till med jordfräsen. Han fick inte heller igång den (vilket var lite trösterikt för mig). Han tog den med sig. Det var ju snällt.
Jag försökte plocka lite här hemma. Det går så sakteliga. Jag är långt ifrån beredd att göra mig av med saker som tillhört Bertil, men lite papper har jag börjat slänga. Var hos mamma och pappa på kvällen.
Sov oroligt, så jag var uppe rätt tidigt. Beslöt att försöka leva lite som Bertil lärt. Han sa man skulle hålla reda på sina utgifter. Ni vet, budget och sånt. Inget jag är riktigt bra på, men man kanske skall försöka. Hittade bra excelmallar i Bertils dator, som jag förde över till min. Skall i alla fall göra ett försök.

På förmiddagen gick mamma och jag poängpromenad. Sen fick jag middag där.Under tiden hade Classe varit här med jordfräsen. Han trodde den stått och lutat så det blivit olja i bensinen. Det hade han fixat samt gjort en jättefin stötta till fräsen, så det inte kan hända igen. Jag är lyckligt lottad som har sådana vänner. På eftermiddagen gjorde Inger och jag stan. Kände att jag behövde något i min garderob med lite färg på. I alla fall behöver jag piggas upp. Det är mycket starka färger på kläderna nu. Jag köpte två skjortor. Känner mig nöjd med dom.
Nu i kväll var vi på bio. Såg Hotell Marigold. Riktigt bra.
Under tiden hade Jan-Bertil ringt. Vi har ju ett spel ihop 8 stycken. Bertil skötte alltid det. Nu har Jan-Bertil tagit över, för Bertil ville det. Jag vet att han hade önskat att vi fortsatte, så vi har bestämt att göra det. Bertils andel har jag hittat en intressent till. Tyvärr är det nu två andra som väljer att hoppa av. Trist, men så är det. Därmed finns det två andelar lediga, om någon känner sig sugen. Vi spelar för drygt 500 (503 tror jag) kronor på tio veckor. Inga jättesummor alltså. Bara hör av er till mig eller Jan-Bertil.
I morgon är det planerat att jag skall börja jobba igen. Det skall bli skönt att komma in i gamla hjulspår. Hoppas bara det går bra.