Denna veckan har vi gjort täta besök på sjukhuset. Förra fredagen var jag hos kuratorn. I tisdags var Bertil på behandling. I onsdags var han på röntgen på förmiddagen. På eftermiddagen var vi tillsammans hos doktorn. I torsdags var jag på arbetsterapin. Idag har Bertil varit på sjukgymnastik.
Vi tar det från början. Behandlingen var ju som vanligt. Inget konstigt. Där var nog rätt lugnt, för Anette hann sitta kvar inne hos Bertil och vi hann prata en del. Hans fötter har ju börjat svullna, men det var nog inget alarmerande. Hon tittade på hans torrsprickor på tummarna och gav oss lite vi kan behandla med. Däremot var hon lite oroad av att hans proteinvärde inte går upp. Vi trodde att det hade sjunkit för att han slarvade med proteindryckerna, när vi var på Malta, men då skulle det ju gått upp nu i så fall. Hon skulle tala med doktorn om det.
Röntgen gick också bra. Det var en magnetröntgen, så han fick åka i en tub i en timme och en kvart.
Doktorn sa att det inte fanns några tecken på att det var cancern som spridit sig till skelettet. Bertil har helt enkelt några sammanpressade kotor. Inte alltför ovanligt. Det som däremot var påtagligt är att skelettet är urkalkat. Det är en biverkning från cortisonet. Man skall mildra det lite genom att ge Bertil en behandling i dropp för att stärka skelettet. Den behandlingen räcker ett år. Det botar ju inte honom, men kan hjälpa så det inte förvärras. Annars kan man inte göra så mycket, sa han. Jag frågade om han inte kunde få sjukgymnastik. Jag visste att han inte skulle be om det själv. Bertil är klar motståndare till allt vad gymnastik heter. Han gick i alla fall med på att prova.
Han fick komma idag, det var nog bra, annars kanske han hade ångrat sig. När han kom hem var han nog rätt så nöjd. Han kände nog att hon kunde hjälpa honom. Han har några elektroder på ryggen nu så han får elektriska impulser i musklerna. Det skall nog hjälpa dom att arbeta. Han skall köra igång den där apparaten i 45 minuter några gånger om dagen. Han har också fått några enkla gympaövningar och fått låna en kudde att lägga upp benen på, för att avlasta ryggen.
Jag har också gympaövningar från arbetsterapin. Det är vridning och böjning i handleden som inte funkar. Jag tänjer också lite på tummen. Den hänger inte riktigt med. I övrigt känns det bra. Jag har kommit överens med arbetskamrater, chef, försäkringskassan och arbetsterapin att jag provar att gå tillbaka till jobbet på heltid på måndag. Funkar det inte får jag en halvtidssjukskrivning.
Jag känner mig väldigt nöjd med att ha två händer. Givetvis har jag inte styrka och kraft ordentligt i den ännu, men det skall jag snart träna upp. Idag har jag varit och simmat. Jag har saknat det, dom 6 veckor jag varit torrlagd. Det är jättekul, och crawltekniken satt kvar. Bra!
Idag har jag också rullat köttbullar. Det har nog Bertil saknat i 6 veckor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar