Ja nu har jag varit hemma några dagar, och jag känner att det börjar fungera att vara vänsterhänt.
Bedövningen i armen släppte ju där på onsdagsnatten, och då fick jag väldigt ont. Jag tog dom rekommenderade Panodilen, men det hjälpte ju inte ett dugg. Som tur är har ju Bertil ett helt apotek hemma, så där fanns ju något för mig också, så jag kunde somna om. Efter det har jag kunnat följa den föreslagna dosen och idag har jag faktiskt inte tagit något smärtstillande alls. Jag börjar nu också kunna hjälpa till med den handen när jag klär på mig och så. Jag skall nog överleva dom här veckorna. Det största problemet nu är ju hur stygnen skall kunna tas, när jag befinner mig på Malta. Jag skall ringa Ortopeden imorgon tänkte jag, så får vi bestämma.
I torsdags fick Bertil följa med till Kvantum och bära. Efter det var vi på Onkologen. Vi hade båda tid hos kuratorn, fast inte samtidigt. Bertil tyckte det var OK att prata med henne, och för mig känns det också bra. Hon ville att vi skulle gå dit tillsammans, men jag är inte riktigt redo för det ännu. Kanske längre fram.
Bertil mår väl sådär denna veckan, antingen har han ont eller också mår han dåligt.
Han ser i alla fall väldigt fram emot Maltaresan och han kollar vädret varje dag. Nu stiger temperaturen igen, och fram emot fredag blir där ca 18 grader. Hoppas nu bara inte min hand sätter käppar i hjulet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar