Bergsbestigning

Vilken dag. Det är svårt att beskriva vad jag upplevt. Bilderna kommer nog inte heller att göra dagen rättvisa. Vi började efter frukost med en busstur upp till ett naturreservat. Där fick vi byta buss eftersom vägen vidare var så smal och det inte fanns någonstans att mötas fick bara turbussar gå dit upp på dagen. Efter åtta på kvällen öppnades vägen för annan trafik.
Vi började vandringen genom att gå över en damm. Efter det gick stigen stadigt uppför. Våra guider gav oss en kurs i hur vi skulle bete oss för att vi skulle klara av uppförsbacken på den höga höjden. Det är inte syret in som är problemet utan det faktum att vi inte får ut tillräckligt med koldioxid ur lungorna. Vi fick lära oss att andas och att ta små steg. Lyfta fötterna högt är jobbigt för kroppen. Faktum är att dessa goda råd gjorde att det gick väldigt bra i uppförsbackarna.

Utsikt från toppen!

Vi har vandrat ungefär 15 kilometer idag genom all sorts terräng. Skog, klippor, klappersten, snö och ängar. Lunchen bar vi med oss och när det var lagom att äta den kom det några regndroppar. Vi hann lagom dra på oss regnställen när det slutade igen. Det visade sig att guiderna bar vin åt oss, så det gjorde det hela extra trevligt. Vi fick en fantastisk lunch på ängen med utsikt över betande kor och hästar. Hästarna blev efter ett tag ganska närgångna och vi fick nästan flytta på oss. När vi fick reda på att hästarna föddes upp för att bli mat, tyckte jag att det var klokt. Hästar passar bäst på smörgås. Jag fick givetvis många emot mig så det var nästan bra att det var dags att bryta upp.
Efter lunchen påstod Kim att vi skulle bestiga ett berg. Eftersom han är den skämtsamma typen var det nog inte många som trodde på honom, men ack så fel vi hade. Våra två fantastiska guider inte bara uppmuntrade oss till att klara det utan gick upp och ner och stöttade dom som hade lite problem. Till sist stod vi alla 29 på toppen 2421 m ö h. Jag är otroligt stolt över att jag fixade det, inte minst att ta sig ner igen. Det var strapatsrikt och jag är glad att jag hade mina stavar, men det är en skön känsla av att ha klarat av det.
Efter bergen var det bara en vanlig stig hem. Vanliga stigar i Pyreneerna är dock rätt så steniga.
Kvällens middag avnjöts uppe på restaurang på berget, så nu är vi precis hemkomna. Nu är det sängdags.