Det rullar på så sakta. I förra veckan (tisdag) var det två år sedan Bertil gick bort och lämnade mig ensam. Den natten var jobbig. Sov inte mycket, och när jag till sist slumrade in kom Lexus till mig i sängen. Hon hade varit ute och var genomvåt. Då vaknar man till.
Saknaden efter Bertil gör fortfarande väldigt ont, men det kommer inte lika ofta nu. Jag har lyckats skapa mig en tillvaro som funkar riktigt bra. Jag har ett jobb jag trivs med och jag har ett stort nätverk av vänner.
Tyvärr har rektorerna beslutat för att omorganisera till hösten. Jag måste göra ett val. Antingen bara jobba som avlösare när den ordinarie personalen planerar eller också bara jobba som vikarie på avdelningarna när någon är borta. Jag har trivts bra med att göra båda delar. Har svårt för att göra ett val. Det lutar nog mest åt avlösningen. Då har jag nämligen möjlighet att jobba 4 dagar i veckan. Skall jag jobba som vikarie vill dom att jag jobbar 5 dagar. Blir det så kommer jag att gå upp och jobba heltid igen, men det är ju inte det jag vill. Få se hur det går.
I helgen har jag haft mycket för mig som vanligt. Trots det fina vädret har jag inte ägnat trädgården någon tid alls. Mattis och jag har dock promenerat. Idag simmade ett svanpar på en spegelblank Grimsjö och vitsipporna blommade i dikena. Vackert.
Idag har jag varit hos frisören, gjort en insats som datakonsult och cirkelgymat.
I fredags var Bertils mamma och jag ute och åt lunch i Björkäng och sedan handlade vi blommor på Växtriket. Det blev en kruka vid förrådet. Julbocken och fågelbordet har faktiskt fått komma in nu! Lexus hade sin första fästing igår, så nu är det väl vår. Hon har blivit så givmild. Jag får en död mus om dagen nu. En morgon låg den i min favoritfotölj, men för det mesta kommer hon upp med den i sovrummet. Jag är så tacksam att dom är döda. Det är strävigare när dom fortfarande lever.
Nu är det dags att göra iordning matlådan till imorgon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar