Näst sista dagen

Vart tog den här veckan vägen? Redan imorgon skall vi åka hem. Eller flyget går ju faktiskt på lördag. Det har varit lördag i en hel halvtimme när vi lyfter. Imorgon förväntas vi packa på förmiddagen. Det är väl snart gjort. Jag och några till har beslutat att prova det närmsta utomhusbadet. Där har dom simbassäng med varmvatten och också små runda pooler där temperaturen är olika i alla. Från 36 grader till 44 grader. Jag tror jag satsar på den varmaste. Klockan tolv imorgon är det valsafari. När vi siktat späckhuggare (hoppas jag) skall vi till hotellet för att byta om. Avslutningsmiddagen sker på restaurang i stan. Då skall vi Göteborgsresenärer ha packat och ta väskan med oss. Vi åker direkt från middagen till flygplatsen. De andra får åka hem för att sova några timmar. Dom blir hämtade med bussen kl 05.15. Det är lika illa vilket som.
Idag har det i alla fall varit uppehållsväder hela förmiddagen. Jag gick på egen hand idag också. Det är skönt. Alla (utom systrarna) som är med på resan är jättetrevliga, men jag tycker om att vara för mig själv ett tag. Jag tog en långpromenad i en närbelägen park. Där fanns också en botanisk trädgård som var vacker. Sen har jag vandrat hela strandpromenaden från nya hamnen till gamla hamnen. Det var en rätt lång promenad, men vi rör oss inte så mycket under bussturerna så det var skönt. På den vägen fanns en "skulpturpark" där

Skulpturer?

någon byggt ihop konstiga saker av skrot. Inte vackert men annorlunda.
När jag kom till gamla hamnen låg Hurtigruten där. Vet inte varför, men dom gör kanske avstickare hit.
Klockan tolv var jag på Volcano House och såg en film om de två mest berömda vulkanutbrotten på Island i modern tid. Det som drabbade Vestmannaöarna 1973 och det senaste nu 2010 när Ejafjällajökul, spred aska över hela norra halvklotet (kändes som). Dom berättade också om när ön Surtsey bildades. Det har jag för mig att jag kommer ihåg men det utbrottet startade 1963 och stannade av 1967. Då var ön som störst. Undrar om jag kan minnas det? Kanske var det utbrottet 1973 som talades om hemma. All öns befolkning fick evakueras och det vara bara några som stannade kvar för att försöka rädda hus och egendom. Det var en omöjlig uppgift. De hus som inte uppslukades av lavan täcktes av aska så bara skorstenen stack upp. Det var fantastisk att se hur dom sedan återvända för att gräva fram sina hus ur askan. Nästan alla som flydde återvände och skapade ett liv på nytt. man har gjort stora ansträngningar för att få ön att grönska igen. Dom är på god väg, men ännu har inte växtligheten lyckats breda ut sig.
Utbrottet 2010 var inte lika dramatiskt. Det var inte en direkt fara för någons liv eller bostad. Folk åkte till och med dit för att beskåda det hela, några dagar. Sedan gjorde askmolnet att det inte var hälsosamt att vistas där och människor och djur evakuerades. Hade inte askmolnet lamslagit flygtrafiken hade vi förmodligen inte hört så mycket talas om det utbrottet.
På Vulcano house åt jag också en mycket trevlig lunch. Jag konstaterade att det börjat regna medan jag såg filmen, men jag beslöt ändå att gå en stadsvandring. Den avgår två gånger om dagen och är gratis. Några i sällskapet gick den på vår förra lediga dag och har berömt den så.

Riksdagshuset!

Vi fick en ung kille som guide och han var väldigt duktig. Han kunde sin historia, kunde svara på frågor och drog sig inte för att driva med både bankfolk och politiker. Givetvis var det ett hårt slag för Island när bankerna kraschade 2008, men sakta men säkert reser dom sig. Dom är stolta över sitt vikingaarv och dom är stolta över att kunna vara oberoende. Visserligen vill dom vara med i EU, men inte på bekostnad av att dom får släppa till sina fiskevatten. Inte ännu i alla fall.
Under tiden som vandringen pågick ökade regnet allt mer och när det hela var slut, tog jag bussen hem. Jag planerar att ligga i badkaret innan middagen ikväll.
Ikväll blir det femrätters meny med isländska specialiteter. Man kanske skall äta en macka innan! Risken finns att det serveras sur haj, fårhuvud i gele och fårtestiklar som legat i mjölk i tre månader. Nej, jag tror inte dom vill skrämma turisterna. Vi får säkert något vi kan tänka oss att äta.