Hallon

Veckan har varit lite lättare. Det är inte riktigt lika tungt på kvällarna längre. Kanske jag har vant mig vid mörkret. Jag vet inte.
Det går i alla fall sin gilla gång på veckorna. Jag är i Veddige på måndagar. Therese blir lika glad varje gång jag kommer och vi har det skönt både i bassängen och i bastun. I tisdags blev det ett gympapass med Micke, han är fantastiskt bra. I onsdags hade vi möte på jobbet. Vi diskuterade sekretess, och det kan nog vara bra för en del. Jag känner nog att jag har koll. Den kvällen blev så äntligen lärarnas löneavtal klart. 4,2% tycker inte jag är så illa. Det blir en tusenlapp i alla fall. Om nu min chef tycker jag är värd så mycket. Det är fortfarande individuell lönesättning som gäller.
I torsdags var jag hos Bertils mamma och fikade. Det känns bra, när jag gör det. Jag är ibland rädd att jag har så mycket omkring mig att jag förlorar kontakten med Bertils släkt och vänner. Det vill jag inte skall hända. Det känns som jag kan prata på ett annat sätt med dom om Bertil. Dom kan också berätta saker för mig som hände innan jag träffade honom. Det är värdefullt. Jag mår bra av att träffa dom. Jag mår givetvis bra av att träffa mina kompisar också. Jag behöver båda delar så mycket. Jag behöver också vara ensam med katten. Det gäller bara att hitta balansen, mellan sakerna.
I fredags var det självstudier, men vi träffades några timmar i min grupp för att hjälpa varandra lite. Jag är lite anti mot sånt, men det var bra. Det gav mycket. Efteråt gick jag på stan och var i simhallen. Simhallen på Håsten hade problem, så Mariann och jag körde till Veddige istället. Det gick utmärkt. Lite folk och vi fick simmat ordentligt.
Igår var det Veras som vanligt. Efteråt var jag hos Ann-Louise och fick jättefint garn som hon hade växtfärgat. Nu kan jag sticka!!
På eftermiddagen var det öppet hus hos Varbergs Scoutkår som fyller 100 år. Jag har inte sett den nya stugan innan så det var jättetrevligt. Vi fick tårta också och fick se gamla bilder. Lite har faktiskt överlevt branden.
På kvällen var jag hos Ulla och Gunnar. Lars och Birgitta var också där. God mat, trevligt och som sagt, det känns oerhört bra att träffa dom.

Idag har det blivit poängpromenad och sedan har jag varit lite i trädgården. Hallonen måste plockas varannan dag (idag blev det nog 1½ liter). Jag tog också fram trimmern och slog kanter. Det är väl sista gången denna säsongen får jag tro.
Nu planerar jag att läsa lite, men jag hittade på så mycket annat.
Bertil var väldigt förutseende, men nu börjar jag få slut på glödlampor och batterier. Batterier köpte Bertil alltid på Kjell & CO. Jag har faktiskt precis nu lagt en beställning där. Får tro att det blev rätt.
Har också gjort syltetiketter och bloggat, men nu är det nog slut på ursäkterna, så nu tar jag fram böckerna.

6 månader

I tisdags hade det gått ett halvår sedan Bertil gick bort. När jag mådde som sämst förra veckan bestämde jag att jag skulle åka ner till Galtabäcks hamn den kvällen och lägga en blomma i havet. Trodde då att det kunde hjälpa mig. När tisdagen kom, kände jag inte det behovet. Jag var då glad att vi tillsammans hade bestämt att det inte skulle finnas någon grav. Kanske hade jag känt mig tvingad att åka dit då. I tisdags åkte jag istället hem till Sigge och hade honom i knät medan jag tittade på bilder. Oftast är det bilderna från Malta som kommer fram. Bertil sa alltid på slutet att jag skulle tänka på vilket fantastiskt år (2011) vi hade  haft. Det hade vi verkligen. Maltaresan var fantastisk. Man kunde knappt tro att han var så sjuk som han var. Hade någon sagt till mig då att han skulle vara borta tre månader senare hade jag nog inte trott det.
Vi hade elva fantastiska jular tillsammans och trots att jag lovat min kurator att inte ligga mer än en vecka framåt i mina tankar, så långt långt bak gnager ändå tanken på julen. Jag vill inte att den skall komma. Kunde jag stoppa tiden skulle jag göra det nu.
Denna veckan har trots allt varit lite bättre än förra veckan, men när jag går och lägger mig på kvällarna hinner det ändå ifatt mig.
I torsdags var jag på bio och såg Hope springs. En jättebra film med Meryl Streep och Thommy Lee Jones. Den var rolig och bra. Jag vet att det bara är en film, men den gjorde mig ändå lite ledsen när jag tänkte på att det finns människor som har sådana äktenskap som dom hade. Människor som lever tillsammans av slentrian. Det finns också människor som grälar ständigt och lämnar varandra. Det finns människor som bedrager varandra. Kort sagt, det finns massor med människor därute som inte tar vara på den tid dom har tillsammans.
Som tur är gjorde vi det. Det har inte hänt någonting under våra tio år tillsammans som jag ångrar. Alla mina dåliga minnen är kopplade till Bertils sjukdom. När vi fick beskedet om cancern. När vi fick veta att behandlingen var verkningslös. När han utvecklade diabetes. Alla hans kräkningar. När vi beslutade att vi inte längre kunde dela sovrum, för att han inte orkade upp för trapporna. Ja den listan kan göras lång. Det hände mycket negativt dom sista ett och ett halvt åren men också otroligt mycket positivt.
Jag kämpar mycket med att dom bra minnena skall komma vid sängdags, och det går bra ibland.
Som vanligt försöker jag göra mina dagar så positiva som möjligt och jag gör mycket saker som jag mår bra av. Jobba är kul. Träna är jättekul och jag mår fantastiskt bra. I torsdags var jag på bio som sagt. I fredags var jag med mina kollegor på vinprovning. Det var personalföreningen som ordnade och vi provade Amaroneviner tillsammans med Olle Norddahl. Trevligt.
Igår var det Veras och sedan var jag hos grannen på lite mat.
Idag är det poängpromenad. Karin kommer på middag och vi skall planera ett kommande arrangemang i Allhelgonahelgen och till sist blir det en sväng på Friskis & Svettis. Först gympa och sedan receptionen. Skall ta med min kurslitteratur och ta vara på tiden där genom att läsa. I fredags läste jag nämligen inte mer än några timmar. Jag passade på att handla, klippa mig, frosta av frysen och koka hallonsylt också. Jag har kompenserat det genom att läsa igår och kommer att läsa lite idag också. Det är bra att kunna disponera tiden som jag vill och det är väldigt skönt att bara jobba fyra dagar i veckan.

Höst

Det har verkligen blivit höst fort. Det är i och för sig ganska varmt fortfarande, men det blåser och regnar mest hela tiden. Sen har ju jag problem med mörkret och har haft alltid. Kanske beror det, på det, att jag mått rätt så dåligt i veckan. Varje kväll har varit jobbig och jag har gråtit mycket.
Det är så väldigt viktigt för mig att inte vara själv på nätterna att jag nästan tvingar Sigge att vara inne hos mig. Det resulterar i att han skall ligga tätt intill mig i sängen, vilket givetvis gör att jag sover dåligt. En dålig cirkel alltihop. I onsdags när jag kom hem hade skatorna ryckt upp min gräsmatta på framsidan. Det gör dom varje år i jakt på larver som ligger gömda där efter dom har ätit upp gräsets rötter. Det är bara att räfsa bort, lägga på lite mer jord och så nytt gräs. Inte speciellt jobbigt, men när jag såg det i onsdags blev det jättejobbigt. Jag började gråta över en gräsmatta som ändå inte är särskilt vacker. Dumt!
Det är jobbigt på jobbet nu också. Många nya barn och det har inte riktigt satt sig ännu. Barnen är yngre och behöver mer hjälp och det gråts betydligt mer också. Detta gör att jag är trött när arbetsdagen är slut. Efter ett träningspass går jag hem och då kommer sorgen över mig. Allt detta leder till att jag är fullständigt slut på kvällarna.
I fredags mådde jag trots allt lite bättre. Jag började min utbildning och det var skönt att vila öronen en dag i veckan. Det var mest praktiska saker vi pratade om, så det var mycket information, men med lång middagsrast kunde jag ta en riktig långpromenad och rensa tankarna.
När det var slut åkte jag hem till Inger och fikade. Det är skönt att ha sina vänner i dessa lägen.
I går var vi Göteborg. Vi tog tåget upp och såg Chess på Göteborgsoperan. Det var helt otroligt bra. Efteråt gick vi och åt på en liten italiensk kvarterskrog som serverade jättegod mat.
Idag var det premiär på poängpromenaderna i Åkulla.
Mamma, pappa och jag var sedan och åt lunch på Ästad gård. Jättefint, trevligt och god mat.
Jag har också hunnit med att hösta lite i trädgården. Jag städade uteförrådet och stoppade in grillar, möbler och krukor. Kan hända blir jag sugen på någon mer grillkväll, men då kan jag ta fram grillen igen.
Nu sitter jag på Friskis & Svettis igen. Det är väldigt lugnt här så jag kan nog snart springa runt och låsa.

Mer kulinariskt

Min hamburgare!

Idag har det blivit ännu en kulinarisk resa. Denna gång gick färden till Mandys hamburgerställe i Älvsered. Vi hade varit förutseende och beställt bord. Dom som inte hade gjort det fick sitta ute och tro mig, det var inget utesittarväder. Dom väldigt goda hamburgarna serverades i pappbilar, om man nu inte beställde en sån stor att den inte fick plats. Det var en i vårt gäng, som fick tallrik. Den burgaren var stooor!

Den var inte liten den!

Efter vi var mätta och belåtna på hamburgare åkte vi till Ulfsheds keramik och café som ligger nära Östra Frölunda. Där gick vi först en sväng i trädgården och sedan i affären innan vi drack kaffe och åt danska munkar, dansk äpplekaka och glass (varje person åt bara en av sakerna).
Som vanligt hade vi trevligt och alla var nöjda när vi skiljdes åt i Rolfstorp.

Svamptroll i keramik i Ulfshed.

Igår var jag med mina gamla gymnasiekompisar på den årliga turen till Helsingör. Det var lite blåsigt, men vi hade ändå tur med vädret och vi kunde sitta på torget och ta en öl. Det är mysigt. Vi kom hem rätt sent eftersom vi missade 16.53 tåget med någon minut. Jag var hemma vid åtta och var rätt trött så jag somnade gott.
Veckan har varit lugn. Jag jobbar och tränar. Simhallen har öppnat igen och jag var ensam i bassängen kl 14.00 i torsdags. Skönt.


I fredags var sista fredagen jag jobbade på flera veckor. Jag skall studera på fredagar. Aktionsforskning heter kursen och är ett kvalitetsutvecklande arbete som man skall praktisera på jobbet dom fyra dagar man jobbar. Jag tänkte jobba med värdegrunden, att lära barnen att alla är lika värda och att man kan respektera varandra trots olikheter. Kort sagt, jag vill försöka motverka att dom blir mobbare eller mobbade i framtiden. Det är en rätt omfattande kurs, särskilt för mig som inte studerat på 30 år, men det skall nog gå bra. Jag går på föreläsning en fredag och jobbar hemma själv två fredagar. Fredagar på loven räknas inte som kursdagar så vecka 44 får jag vara på jobbet. Alltihop skall vara avslutat i slutet på maj. Jag ser fram emot det, det skall bli kul att prova på något annat.

Vägen lagad

Undrens tid är ännu inte förbi. Mindre än en vecka efter att vägen regnade bort är den nu nästan hel igen. I fredags var här maskiner med grus och hela vägen på min sida är lagad. På andra sidan vägen är det inte riktigt klart, men grus och maskinen står kvar här, så det är nog planerat att dom skall komma tillbaka på måndag.

Häcken nästan klippt!

Idag har också grannen lagt sin sista hand vid häcken. Han har nog hållit på i tre veckor och kommit en bit på väg varje helg, men nu är det faktiskt avslutat. Han gjorde det sista från min sida och det enda jag behövde göra var att stänga av Klippe och sedan räfsa efter honom. Det blev så fint.
Jag har varit ute en sväng i trädgården idag. Jag tog bort ogräs och slängde lite vissna krukor. En del är fortfarande fina så dom får stå kvar.

Jättepumpa på gång!

Sigge verkar inte vara riktigt pigg. Han har legat i kojan mest hela dagen och inte velat komma in. Han som brukar springa i vägen hela tiden när man grejar i trädgården.
Jag har varit hos Bertils mamma en sväng på eftermiddagskaffe, och nu när jag kom hem följde han faktiskt med in och käkade lite. Nu ligger han i min fåtölj och sover.
Jag har satt upp symaskinen på Bertils lilla extra skrivbord, så jag har suttit där en stund och sytt dukar till jobbet och lagat lite kläder.

Paprika i växthuset. Jag vill ha en annan färg på dom.

Igår cyklade jag till stan. Det var fint väder och sommaren känns som den snart är slut, så jag får väl passa på. Jag cyklade inte hem förrän en halvtimme efter Bockstensturen. Jag ville inte hamna mitt bland alla dom.
På jobbet går det sin gilla gång. Vi hade möte i måndags, och det är så där lagom kul. I måndags kom också min nyinköpta telefon äntligen fram, och JA Telenor, ni hade rätt. Med denna nya telefon har jag täckning här hemma. Det känns skönt att kunna skicka SMS igen.
Denna veckan har återigen kvällarna varit lite jobbiga. Men det kan också bero på att jag känner mig lite deppig för att det blir så mörkt utanför fönstret. Jag brukar bli det vid denna tiden på året. Jag tycker inte riktigt om hösten. Visst, det är kul att skörda i trädgården, men det är mörkt regnigt och fuktigt. Trist.
Varje dag jag kommer hem har i alla fall några små hallon mognat och dom smakar gott. Får se när det blir någon större mängd som mognar. Blir det bara lite sol nu så blir det många hallon.