Vart tar tiden vägen? Jag tycker det går så fort, är det åldern?
Denna veckan har varit lugn. Bertil var på sista behandlingen för den här gången i tisdags. Han har försökt få intyg för att föra de blodförtunnande sprutorna ombord på flygplanet, men läkarna på onkologen har aldrig skrivit ut något sådant. Vi får väl hoppas det går ändå. Intyg på insulinet har han fått. Det var helt naturligt att man skulle ha ett sådant. Spruta som spruta kan jag ju tycka, men, men.
På torsdag flyger vi alltså iväg till London. Det skall bli mysigt.
Imorgon skall Bertil till diabetesläkaren och då följer jag med, så får vi se vad dom säger. Hans blodsocker ligger helt stabilt, så det kan inte vara några problem. Han har klarat sig på 2 cortisontabletter nu i en dryg vecka också, så det verkar som det räcker till.
På tisdag skall faktiskt jag till doktorn. Det höll nästan på att komma bort i alla Bertils läkarbesök. Det är ju bara den årliga kontrollen, så jag får förnyat mina recept.
Igår var det fullt med folk på Veras och fikade. Ulla, Gunnar, Jan-Bertil och Bodil kom också dit så vi fick sitta vid två bord. Bertil och jag bytte bord till påtåren. Det var trevligt. Vi hann också med en sväng på torget innan vi åkte hem för att köra ved. Det blev fullt i vedförrådet. Nu kan vintern komma. Det känns bra.
Idag blev det poängpromenad i Åkulla igen. Nästa sista för dom, men sista för oss eftersom vi inte är hemma nästa vecka. Idag var det riktigt bra frågor. Vi kunde nästan alla. Det var väl nästan bara någon konstig växt som vi inte visste namnet på.
I eftermiddag har vi gjort ännu ett ryck i trädgården. Vi slängde de sista krukorna, räfsade löv och satte in växthus, vattenslang och parasoll (det gömde vi sist).
Nu är jag snart på väg till Friskis&Svettis. Först blir det spinning. Sedan ett receptionspass på två timmar.
1 kommentar:
Ha det nu så himla trevligt i London.
Många hälsningar från Carina i Ga:Köpstad
Skicka en kommentar