Jobbat en vecka

Det har varit lite tungt i veckan. Mörkt, kallt och blåsigt. Blää! Fick jobba mycket i veckan också. Då blev det ännu jobbigare. Den energin jag hade innan jag åkte, då jag fick städat i förråden, har jag inte alls nu.
Har lite problem med sömnen också. Inte så att jag sover lite, men jag somnar för tidigt på kvällen. Vaknar då också för tidigt på morgonen. När jag försöker få det rätt och håller ut några timmar på kvällen har jag svårt att somna.
Nåväl, det skall väl rätta till sig.
Idag har jag i alla fall varit ute med min vandringsgrupp. En rejäl runda i skogen tillsammans med trevliga människor och en fin fikaplats vid Skärsjön, har i alla fall gjort min dag idag.

Fint fikaställe!

Hemma igen

Jaha, så var då äventyret slut för denna gång. Vilken resa det var. Vad mycket vi sett och gjort.
Det var precis så häftigt som jag trodde. Jag var rädd att jag skulle bli besviken, eftersom jag velat åka dit så länge. Det blev jag inte alls. Skulle absolut kunna tänka mig att åka tillbaka. Tyckte dessutom inte att flygresan var så hemsk, så jag kan tänka mig att flyga så långt igen. Någon gång blir det nog en tur till Australien också.
Nu koncentrerar jag mig mest på att komma i rätt tidsrytm. Gick upp tidigt idag. Hade bokat en träningstid så jag kom upp ordentligt. Sen har jag varit och handlat.
Resten av dagen har jag ägnat mig åt mina foton. Dom är många och det gäller att slänga en del, annars blir det omöjligt att visa dom för någon.
Lexus hade skött sig bra när jag var borta. Nu tycker hon det är skönt att jag är hemma. Hon vill gärna vara nära.

Aucklands flygplats

Idag är det hemresa. Vi sitter på flygplatsen. Klockan är 19.34 lokal tid. Vi lyfter 21.15 och har 17 timmars flygresa framför oss till Dubai.
Nio av våra kompisar åkte till flygplatsen redan klockan 12. Vi andra sju var på plats och vinkade av dom. Riktigt sorgligt. Vi har varit så nära varandra så länge.
Vi sju fick en egen taxi nu klockan sex. Incheckning och säkerhetskontroll gick bra så nu bara väntar vi.

Auckland dag 2

Idag ligger vi still. Typ!
Vi körde en liten stadsrundtur på morgonen. Upp på en vulkan för att kolla utsikten. Fint väder har vi nu, så vi såg långt. Det är ju en stor stad denna så det är många hus och vägar. Vi kollade också  hamnen och stranden. Vackert.
Därefter körde vi till akvariet, där vi gick ner i underjorden och hajar och rockor simmade över oss.
Lunch på strandpromenaden var trevligt, och vi fick ganska gott om tid. Rundturen slutade med ett besök på War museum. Väldigt intressant, där hade jag kunnat gå längre. ”Next time”, som Sean säger. Då finns det en anledning att komma tillbaka.
Nu ikväll var vi och åt en avskedsmiddag tillsammans. Vi hade samlat lite dricks till Sean. Det är han värd. Annars ger man inte dricks i det här landet och det är skönt. En av kvinnorna som är med, pratar hela tiden, så hon fick hålla tacktalet till honom. Han delade också med sig av alla dom gruppkort, han har tagit på oss.
När vi kom tillbaka till hotellet var vi några som slog oss ner i baren, för att kolla rugby. Nya Zeeland spelade semifinal mot England i VM. Det gick inte så bra. Dom förlorade med 7-19.
Imorgon blir en lång dag. Vi är sju stycken som byter plan i Dubai. Vårt plan lyfter inte förrän kl 21.15. Vi får en egen transfer till flygplatsen kl 18.00. Dom andra skall åka 12.00. Vi får väl vinka av dom, och sen ta en sväng på stan.

Auckland

Vi har nu kommit fram till Auckland som är Nya Zeelands största stad. Den är också målet för vår resa. Härifrån åker vi hem på söndag. Ja sju av oss har köpt en kombinationsresa och åker vidare till Australien.
Här i Aucklands var det en stor brand för några dagar sedan. Den var i närheten av vårt hotell, och avspärrningarna gjorde att vi hade svårt att ta oss in. Precis där fanns också Skytower, som är ett TV-torn med en snurrande restaurang. Där skulle vi haft vår avskedsmiddag. Den restaurangen är nu stängd, så Singelresor jobbar på ett annat alternativ.
Idag hade vi inte så långt att resa, men vi hade ett stopp på vägen. Hobbiton, som några av våra medresenärer har väntat på. Det var en väldig industri, men jag blev positivt överraskad. Det var häftigt och välgjort. Väl omhändertaget också. Trädgårdarna sköttes ordentligt och omgivningarna var fantastiskt vackra.
Vi gick på en buss med en guide, som tog oss ner till Hobbitbyn. Den turen tog ca 10 minuter. Väl där guidades vi runt i 90 minuter. Turen avslutades med en Hobbitöl på puben Green Dragon.
Efter det var det inte långt kvar till Auckland, men trafiken gjorde att vi inte var här förrän 17.30. Nu har vi precis varit ute och käkat.

Några bilder från Hobbiton:

Rotorua dag 2

Det ångar ur marken.

Resan börjar närma sig sitt slut och jag kommer att komma hem med så många intryck.
Igår mådde jag inte jättebra. Jag kände mig förkyld och hade sovit dåligt. Idag är det mycket bättre, jag har sovit bra, och med förkylningen verkar det bli inget.
Idag fick vi lite sovmorgon eftersom vi inte skulle resa någonstans. Halv tio var vi inbokade på någon sorts fårevenemang. Show, stod det i programmet, och det var verkligen show. För mig som upplevt Öströös lammsafari många gånger var det först lite underligt. Jag visste inte riktigt vad jag skulle tycka. Tränade får, som uppträdde lite som på cirkus. Men när jag vant mig kändes det helt OK. Djuren verkade inte stressade, en del till och med somnade, och det var väldigt informativt.

Därefter åkte vi till en park, uppförd av Maorier på Maoriernas mark, och där bara Maorier arbetade. Där fanns byar, geometrisk mark, kiwifåglar, hantverkscenter och givetvis en souvenirbutik. Vi fick en guidad visning där som var mycket intressant.
Efter det var dagens program slut och vi fick göra vad vi ville. Sean tog med sig alla som ville in till stan, sen skulle ha ta ledigt.
Jag kände mig inte färdig med parken, utan valde att stanna kvar. Jag gick in i husen och besökte hantverkscentret länge. Det var intressant att se unga Maorier lära sig det gamla hantverket att tälja i trä, ben och sten.
Jag promenerade tillbaka till hotellet. Det var inte jättelångt. Varje rum här har ett eget utomhus spabad, så jag har provat mitt nu. Det var skönt, men det tog lång tid att fylla på vatten. Det märks att varmvatten inte kostar nåt här.
Ikväll skall vi på Maorisk barbeque och show.

Rotorua

Idag har det blivit en lång bussfärd.
Som vanligt startar vi tidigt från hotellet. Vi hade över 50 mil att köra. Som tur är, är vägarna lite större och bättre på den här ön.

Choklad 

 Vi körde norrut längs kusten. Sean hade bott även här, så han ville gärna visa oss the hotspots. Tyvärr ösregnade det hela tiden, så det var ingen som var riktigt sugen på att gå ur bussen.
När vi kört någon timme, stannade vi på en chokladfabrik där vi fick en liten demonstration och dessutom smaka lite. Inte världens godaste, men helt OK. Det var i alla fall ett litet avbrott i bussåkandet.
Vi körde vidare och stannade bara för toalettbesök, och det var knappt någon som ville gå ut då heller. Lunch hann vi i alla fall med i en liten by, innan vi körde in i nationalparken med vulkanerna. Vi såg absolut ingenting av några vulkaner, men omgivningen var ökenliknande med sin karga växtlighet. Då drabbades vi dessutom av en snöstorm och fick försiktigt ta bussen nerför backarna mot en liten vulkanisk sjö. Då klarnade himlen upp och solen tittade fram.

Långt därborta är vulkanerna 

Vi kunde till och med stiga ur och få en bild på vulkanerna i fjärran. På stranden av sjön gick måsar som nästan var så tama att dom gick att klappa. Det var nog många människor som stannade hos dom. På stranden låg klumpar av stelnad lava. Häftigt, för dom flyter när man kastar i dom i vattnet.
Vi var framme vid hotellet ca klockan sex på kvällen. Det är ca en kilometer in till byn, och ingen visste om dom orkade gå dit. Då ställer vår snälle guide/chaufför upp och skjutsar oss in. Han till och med tog oss tillbaka efter maten. Han är guld värd.